Ventilskolan: Första lektionen
2016-04-11
Ventilskolan: Hur fungerar en kondensatavledare?
2016-05-17
Visa alla

Ventilskolan: Hur fungerar en kulventil?

Hur fungerar en kulventil?

Hur fungerar en kulventil?

Hej och välkommen till Ventilskolan Del 2!

I det här avsnittet ska vi kika närmare på hur en kulventil är uppbyggd och några av de vanligaste varianterna du hittar på marknaden.

Vad är en kulventil?

En kulventil (ball valve) stänger och öppnar flödet genom att en genomborrad kula roterar i ett sfäriskt ventilsäte. Kulventilen har en 90-gradig rörelse och två tätningsytor. Ventiltypen lämpar sig bäst för on/off funktion, men finns i varianter för reglering och injustering.

Konstruktion + utförande = kulventil

Kulventiler kommer i många utföranden och konstruktioner, de vanligast förekommande grundkonstruktionerna inom industri, process och fjärrvärme är:

  • Helsvetsad kulventil

  • 2- och 3-delade kulventil

  • Kompaktkulventil

  • 3-vägs kulventil

Vanliga utföranden är:

  • Svetsändar

  • Gängändar

  • Flänsar

  • Lödändar

Längre ner i den här artikeln går vi igenom hur de olika konstruktionerna ser ut.

Kulventiler manövreras med spak, handväxel eller manöverdon. Mer om grundläggande manövertyper för ventiler kan du läsa om i ventilskolans första lektion.

En kulventil består av ...

... flera grundläggande komponenter. Dessa kan sedan skilja sig i utseende hos olika kulventiler, men är i sina funktioner väldigt lika. Här nedanför ser du ett exempel på vilka delar en helsvetsad kulventil består av:

1. Ventilhus

2. Spindel / Axel

3. Spindelpackningar

4. Handväxel

5. Kula

6. Tätningar

7. Ventilhals (med f-fläns)

8. Svetsände

En helsvetsad kulventil består av många olika delar.

En helsvetsad kulventil består av många olika delar (klicka för att förstora)

Fler konstruktioner

En kulventil har alltså konstruktion och utförande, exempelvis kan en 3-delad kulventil vara av fullflödeskonstruktion med gängat utförande.

Vi kikar närmare på två varianter av de grundläggande konstruktionerna:

  • Fullt- vs. reducerat genomlopp

  • Bottenlagring

Fullt- vs. reducerat genomlopp

Det finns två huvudsakliga konstruktioner av kulventiler och det är reducerat- eller fullt genomlopp.

Reducerat genomlopp:

+ Lägre pris

- Lägre KVS-värde vid varje given storlek (DN)

- Högre tryckfall över ventilen

Fullt genomlopp:

+ Högre KVS-värde vid varje given storlek (DN)

+ Lägre tryckfall över ventilen

- Högre pris (gäller speciellt för stora ventiler, vid mindre storlekar är prisskillnaden ofta försumbar)

Bottenlagring

På helsvetsade kulventiler i storlekar större än ~DN400-DN500 förekommer så kallad bottenlagring, alltså ett glidlager i botten av kulan för minskad friktion vid manövrering. Minskad friktion ger mindre manövermoment, vilket i sin tur gör att vi kan använda en mindre och billigare växel eller manöverdon. Lättaste sättet att ta reda på om en ventil är bottenlagrad är att titta på undersidan av ventilen (se ringen på bilden).

Vilka kulventiler finns det?

Då ska vi ta oss en titt på några av de vanligast förekommande kulventilerna. Det här är en grundläggande genomgång av olika kulventiler, respektive ventiltyp finns sedan i ett stort antal utföranden och varianter.

Helsvetsad kulventil

Den vanligaste kulventilen, beståendes av en ventilkropp och helsvetsade ändar eller svets/gäng-ände. Den helsvetsade konstruktionen är service-fri. Ventiler upp till DN150 manövreras oftast med handspak och DN200 och uppåt med manuell växel och handratt.


3-delad kulventil

Namnet kommer sig av att ventilen går att ta isär i tre delar för enkel service av kulan och tätningsytor, även när ventilen är installerad i systemet. Den 3-delade kulventilen ska inte förväxlas med 3-vägs kulventilen, vilken har tre anslutningar. Konstruktionen gör det också möjligt att enkelt byta anslutnings typ i en av ändarna. Vanliga anslutningstyper är invändig gänga (NPT, BSP) och svetsändar (SW, BW).

Ventilen går att få med eller utan montagefläns för manöverdon i alla storlekar (från storlek DN8), vilket gör det till en lämplig ventil att använda där handmanövrering är uteslutet.


2-delad kulventil

Ventilen går att ta isär i två delar för enkel service av kulan och tätningsytor, men bara när ventilen är lös och inte monterad i systemet.

Ventilen går att få med eller utan montagefläns för manöverdon i alla storlekar (från storlek DN8), vilket gör det till en lämplig ventil att använda där handmanövrering är uteslutet.


Kompaktkulventil

En ventil med kort bygglängd vilken lämpar sig bra för system där det är ont om plats. Kompaktkulventilen är av wafer-typ, den monteras alltså inspänd mellan två flänsar. Ventilen manövreras med handspak eller manöverdon.


3-vägs kulventil

Ventil vars funktion ger möjlighet att rika om ett flöde, alltså byta vilken av de två "ut" portarna som används. Finns med så kallad L- eller T-borrad kula, vilken som ska användas avgörs av den aktuella applikationen. Finns vanligtvis med gängor eller flänsar.

Det var allt för den här gången!

Här avslutar vi genomgången av kulventiler, hoppas att du har lärt dig något nytt!

Gillar du Ventilskolan får du gärna dela med dig till kollegor, kunder eller vänner (om de råkar vara intresserade av ventiler) med hjälp av de sociala knapparna på höger sida.


Bli meddelad vid nästa avsnitt av Ventilskola!

Har du frågor eller åsikter kring Ventilskolan? Hör gärna av dig!

Andreas Blide

031-80 95 61


Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *