Hur fungerar en kulventil?
Ventilskolan: Hur fungerar en kulventil?
Ventilskolan: Manöverdon
Ventilskolan: Manöverdon
Visa alla

Ventilskolan: Hur fungerar en kondensatavledare?

Kondensatavledare

I det här inlägget tittar vi närmare på en av ångsystemets viktigaste komponenter, kondensatavledaren eller ångfällan som den också kallas.

Tanken är att ge dig en inblick i avledarens grundläggande funktion och användningsområde, inte utbilda dig till konstruktör. Det behöver vi minst tre-fyra inlägg till för att lyckas med. ;-)

Vi börjar med att reda ut vad kondensat är, vilka grundkonstruktioner av avledare du hittar på marknaden och avslutar med några exempel. Då kör vi igång!

Vad är kondensat?

För att förstå vad en kondensatavledare är och vad den används till behöver vi först reda ut vad kondensat är, var det finns och hur det bildas.

Kondensat är vatten som bildas i ett slutet ångsystem när ångan kyls (förbrukas). I för stora mängder är kondensat skadligt för armatur och rör i ångsystemet. För stor mängd kondensat i systemet minskar dessutom pannans verkningsgrad och ger sämre ekonomi, därför behövs den hanteras och tas omhand.

Ånga är ett av våra vanligaste medier för energiöverföring inom industrin och används helt enkelt som drivmedel för processer och funktioner. Där det finns ånga finns också kondensat och ett behov av kondensatavledare.

Konstruktion

En kondensatavledare eller ångfälla är egentligen en ventil, konstruerad att öppna och släppa igenom kondensat. Avledaren används för att skilja ut kondensat från ångledningen. Därefter leds kondensatet oftast tillbaka till matartanken och återanvänds eller till ett sekundärt lågtryckssystem för att tillvarata den sista värmen i kondensatet.

Det finns tre olika huvudtyper av kondensatavledare:

  • Mekaniska - Öppnar mekaniskt med hjälp av en flottör.

  • Termiska - Öppnar på temperaturskillnaden mellan ånga och kondensat.

  • Termodynamiska - Arbetar efter principen att en vätskas (kondensatet) hastighet är lägre än för gas (ånga)

Längre ner i den här artikeln går vi igenom olika exempel på kondensatavledare och dess olika utföranden.

Bra att veta

  • Själva insatsen (ex. flottören) kallas ibland "controller".

  • Kondensatavledare kallas också ångfälla, trotts att det är kondensatet vi "fångar" och inte ångan...

Mekanisk kondensatavledare

Den mekaniska kondensatavledaren med flottör är lite av ångsystemets svar på 5-56, den klarar av nästan allt. Flottöravledaren öppnar på skillnaden i densitet mellan ånga och kondensat (vatten). När behållaren fylls med kondensat åker flottören upp och öppnar ventilen. Flottöravledaren finns med olika kapacitet och anslutningar, dock oftast flänsade, svetsade eller invändigt gängade.


Termostatisk kondensatavledare

Den termostatiska avledaren öppnar inte helt oväntat på temperatur, alltså när kondensatet svalnar. Rent praktiskt består mekaniken i ventilen av en packe med bi-metall plattor, vilka ändrar storlek vid temperatur förändringar.

Den här typen av avledare är bra i processer där du vill använda värmen från kondensatet innan du leder bort det (en flottöravledare leder bort kondensat oavsett temperatur). Det blir billigare i slutändan eftersom du använder mindre ånga när värmen från kondensatet också får arbeta.


Termodynamisk kondesatavledare

Avledaren öppnas på skillnaden i hastighet mellan ånga och kondensat. Avledaren reagerar snabbt och lämpar sig därför när hastighet är den viktigaste aspekten. Den termodynamiska avledaren tar inte heller skada av "vattenhammare", alltså upprepade tryckslag i systemet.


All-In-One

I många fall monteras en kondensatavledare mellan två avstängningsventiler (för att kunna isolera avledaren och utföra service), en backventil och ett smutsfilter (även om flera avledarmodeller har inbyggda filter). Detta resulterar i fem olika delar på rad i systemet, vilket tar upp en hel del plats. Med en All-In-One lösning integreras alla funktioner i en kompakt enhet med avstängningsvnetiler, backventil, smutsfitler och avledare i ett. All-In-One enheten kan sedan utrustas med valfri så kallad controller-enhet, alltså flottör, termostatisk eller termodynamisk.

Det var allt!

Det var allt om kondensatavledarens grunder och utföranden. Håll utkik efter fler inlägg i Ventilskolan eller ta en titt på våra tidigare alster.

Har du frågor, ris/ros (gärna ros...) eller något annat du vill säga? Tveka inte att höra av dig!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *